I dag känner jag dock för att göra en nulägesanalys av marknaden. Bakgrunden är ju att vi haft en högtrycksbetonad senvinter som tärt hårt på de hydrologiska resurserna. Underskottet ligger i häraden 20-27 TWh beroende på vilket analyshus man väljer att lyssna på. Detta har gjort att producenter med tillgång till reglerad vattenkraft har god kontroll över prisutvecklingen.
Vi har i tidigare blogginlägg skrivit om omslag i väderprognoserna till mer nederbörd. Faktum är att vi har skrivit om det ganska länge utan att det på något sätt besannats. Läget är fortfarande sådant att det finns ett klart omslag till betydande nederbörd i väderprognosen och med den så kommer också värmen med lägre efterfrågan på el.
Det mäktiga högtrycket som parkerat sig över Skandinavien de senaste veckorna och dränerat den hydrologiska balansen ner mot närmare – 30 TWH ser ut att ge vika. De senaste väderprognoserna visar att vi om ca en vecka kommer nås av större nederbördsmängder i kombination med och temperaturer som är mer normala för årstiden.
Dagen inleddes med fortsatt uppställ som dels kan förklaras av fortsatt torra och kalla prognoser, men liksom den senaste dagarna tror jag att en del av prisökningen (som känns något överdriven) beror på att det är månadens och kvartalets sista handelsdag, samt att de stigande priserna i sig leder till att handlare tvingas stänga sina positioner (short squeeze).
Elterminerna handlas idag upp kraftigt på Nasdaq OMX Commodities. Det är framförallt de kort kontrakten som stiger i spåren av fortsatt torrt och kallt väder: Q2-13 är upp 1,15 Euro medan april är upp 1,25 Euro. Spotpriset för idag, måndag, gav också stöd då det kom ut högre än väntat på 46,40 Eur/MWh (system).
Väderprognoserna fortsätter visa på en mycket torrare och kallare väderlek än normalt för den kommande tiodygns-perioden. Förra veckan såg det ut som ett väderomslag skulle komma i slutet av prognosperioden, men återigen är väderomslaget skjutet på framtiden. Med aktuell prognos närmar vi oss ett underskott i hydrobalansen om ca 25 TWh.
De senaste dagarna har väderprognoserna slagit om och visat på en återgång mot mer normala temperaturer. Mer nederbörd kan också skådas i prognoserna vilket är mer än välkommet. Det är dock alldeles för tidigt att säga om vi verkligen kommer att få ett genomslag men för hydrologiska balansen skulle detta innebära en betydande lättnad då vi i dagsläget ligger med ett prognostiserat underskott.
Vädret är fortsatt kallt och torrt för årstiden och effekten blir ett prognostiserat hydrologiskt underskott om -22 TWh. Sett till en veckas sikt så har terminerna försvagats något ute på kurvan (Yr-15 ned 0,36 EUR/MWh) medan de närmsta kvartalen har förstärkts (Q3-13 upp 0,68 EUR/MWh).
I dagsläget råder motstridiga signaler på elbörsen: väderprognoserna visar på torrt och kallt väder en bra bit in i mars månad, vilket lyfter de korta kontrakten (t.ex. Q2 -13). Samtidigt har vi fortsatt fallande marginalkostnad för att producera kolkraft p.g.a. fallande priser på kol och utsläpprätter, vilket tillsammans med en svagare dollar sätter press nedåt.
Under veckans första handelsdag föll priset på utsläppsrätter från 5,21 EUR/ton (måndagens öppning var densamma som fredagens stängning) till 4,59 EUR/ton. Nyheten som triggade prisfallet var att miljökommittén i EU-parlamentet avstår att rösta om att påskynda processen i förslaget om backloading (tillfälligt undanta rätter från marknaden).
Ibland kan man hamna i lägen här i livet där man hör sig själv säga något som på ytan låter som om det går tvärtemot sin egen övertygelse. Gräver man lite djupare visar det sig dock ofta, att det ändå finns ett logiskt samband. Elprisets utveckling och huruvida man bör låsa elpriset är exakt en sådan fråga just nu.
Marknaden för utsläppsrätter dras med ett enormt överskott, vilket fått priset att rasa jämfört med innan finanskrisen slog till 2008. Priset låg då kring 30 EUR/ton och nu har rätterna sedan en tid tillbaka handlats under 10 EUR/ton. Detta har initierat ett förslag i Bryssel om att undanta marknaden upp emot 900 miljoner utsläppsrätter i ett försök att strypa utbudet och trycka upp priset.
Prissättningen på utsläppsrätter baseras på förväntan om svårförutsägbara politiska beslut. Knäckfrågan är förslag från EU-kommissionen som säger att ett stort antal utsläppsrätter skall undanhållas från marknaden i syfte att skära ner utbudet och därmed driva upp priserna. Personligen anser jag att ett ingrepp i marknaden för utsläppsrätter vore förkastligt av flera orsaker.
Veckan har inte bjudit på många överraskningar i form av makroekonomiska nyheter eller större omslag i väderprognoserna. Detta återspeglas i att omsättningen på terminsmarknaden har varit lägre än normalt och fortsätter att vara så även i skrivande stund.
Två köldknäppar (en i december och en i januari) har tärt på de hydrologiska resurserna. Vattensituationen är fortfarande god med vattenmagasin i närheten av normala nivåer. Det är framförallt snömagasinen som saknar 10 TWh. Den goda vattensituationen syns tydligt i spotpriserna som oftast håller sig mellan 35 och 45 EUR/MWh.
Det har varit händelserikt på elmarknaden under veckan. Efter att terminspriset inledningsvis fallit kraftigt p.g.a. mildare väderprognoser och fallande marginalkostnad för att producera kolkraft, fick vi se en rekyl under tisdagen och onsdagen.
Det nya året inleddes med högtryck, kalla temperaturer och lite nederbörd. Prognoserna har under stora delar av januari inte sett särskilt lovande ut för den som väntar på mildare väder och terminspriserna på börsen har stigit, framförallt i fronten (FEB-13 och Q2-13).
De närmaste kontrakten handlas idag upp kraftigt på elbörsen. Feb-13 är upp 1,35 Euro och handlas kring 48,10 Euro/MWh medan framförvarande kvartal (Q2-13) är upp 0,65 Euro sedan stängning igår. Orsakerna är flera: dels visar väderprognoserna på fortsatt kallt väder, samtidigt som marknaden är kraftigt uppreglerad. Sedan har Ringhals 3 plötsligt stängts ner under morgonen.
Både den tyska och den nordiska elmarknaden har en tendens att övervärdera terminskontrakten. Visst, till viss del kan det tyckas motiverat med en riskpremie på 1 eller 2 euro då den absoluta risken på uppsidan är större än på nedsidan (begränsad till 0). I mina ögon har dock premien generellt blivit för stor efter de två kalla vintrarna 2009-2010.
Det är alltid lika intressant att i början av ett nytt år bygga ett grundscenario för hur året kommer att utveckla sig. De senaste två åren har vi träffat väldigt rätt. I år tänker jag jobba med ett huvudscenario som innebär att skuldkrisen, som numera är långt ifrån enbart ett europeiskt fenomen, kulminerar. Mina antaganden kommer att bygga på att det blir USA som triggar det hela.