På ren instinkt så stiger priserna på utsläppsrätter och sedan följer både tyska och nordiska elterminer efter. Så summan av dagens utveckling är att de korta kontrakten (månaderna och närmsta kvartalet) är ned på de våta väderutsikterna medan de längre kontrakten (årskontrakten) är upp på dagen på återhämtning i kolpriset från tidigare bottennotering och stigande priser på CO2.
Efter en torr sommar med små nederbördsmängder har hösten inletts på samma sätt. Den så viktiga hydrobalansen försämras och allt eftersom underskottet växter, stiger priset på elterminerna på nordiska elbörsen. Vattenkraften bidrog med nästan 50 % av all elproduktion i Norden under 2012 vilket visar dess betydelse och dessutom förklarar energimarknadens intresse för vädret och dess utveckling.
Idag sjönk dock våra svenska priser till ett snitt på 35 öre/KWh jämfört med gårdagens 40 öre/KWh, vilket till största delen beror på att Oskarshamnsverkets reaktor O3 nått nästan full effekt. Detta är då fortfarande dyrare än priset i Oslos elområde som idag ligger på 33 öre/KWh vilket betyder att vi trots O3 skulle vilja importera mer kraft från grannarna i väst än vad som är möjligt.
Den 1:a september på kvällen så trippade O3:an – Sveriges enskilt största reaktor mätt i installerad effekt (1400 MW). Ett ventilproblem utlöste en automatisk avstängning av reaktorn. Efter detta så har 3 misslyckade försök till återstart gjorts så har de äntligen lyckats. Den 25:e påbörjades elleveransen igen med en gradvis effektökning fram till kvällen imorgon den 27:e.
Det finns egentligen inga bra fundamentala argument för den senaste tidens elprisstegring. De tyska priserna har bara gått upp 1 EUR/MWh över perioden medan det nordiska kontraktet för Yr-14 gått upp 2 EUR/MWh. Under de senaste 5 åren har priset aldrig varit högre i förhållande marginalkostnad kol än nu. Är det rimligt med tanke på att hydrologin faktiskt bara är 5-10 TWh från en balans?
Kommer ni ihåg den ”Nya ekonomin”? Den gick ut på att förlustbringande IT-bolag kunde motivera sina höga aktiekurser i slutet av 90-talet baserat på att de hade en så extremt unik affärsidé och/eller affärsmodell, trots att det skulle dröja många år innan företagen skulle gå i vinst.
Efterfrågeflexibilitet på den svenska elmarknaden är något som diskuteras flitigt både politiskt och inom branschen. Men vad är efterfrågeflexibilitet för något? Det handlar i grunden om att flytta förbrukning från dyra till de billiga timmarna och därmed lindra pristopparna som kan uppstå i samband med vinter eller kärnkraftsbrist eller en kombination de av bägge.
Då var det måndag igen och dags för elmarknaden att öppna handeln efter helgen. När vi lämnade i fredags så var prognoserna överlag blöta och men det ändrades under helgen. Nu visar prognoserna på ett betydligt mer högtrycksbetonat väder. Sett ur ett nederbördsperspektiv så var det då inte konstigt att börsen öppnade 0,85 EUR/MWh upp från stängningskurs för att sedan fortsätta klättra vidare.
Hur man bäst presenterar vädret är inte alls enkelt som man skulle kunna tro. Utöver matematik, fysik och prognosmeteorologi får man som meteorologistudent också lära sig väderspråket som till exempel innebär att skilja mellan att beskriva vädret som ”svalt” eller som ”kallt”, beroende på hur det upplevs av den som lyssnar till prognosen. Det är en svår balansgång.
Sommaren fick ett alltför abrupt slut förra veckan kändes det som när lågtryck drog in över Skandinavien och tog med sig svalare temperaturer, mycket nederbörd och en hel del kraftiga vindar. Glädjande för alla som fortfarande har semester att se fram emot är att ett nytt högtryck ser ut att dra in och med det följer mer sol och värme.
Ser vi tillbaka på denna sommar så tänker vi alla på vilket fantastiskt väder vi haft, sol och bad precis så som semestern skall vara. Vanligtvis brukar också elmarknaden ta semester under denna period men i år har den varit mer aktiv. Orsaken är just det vackra vädret och det utebliva regnet som försämrat hydrobalansen.
För andra gången den här sommaren hade Nord Pool problem att beräkna spotpriserna. Den här gången gick det så långt att vi i enlighet med Nord Pools regelverk fick fredagens priser och volymer för måndagens dygn. Detta beror enligt Nord Pool på en produkt som heter flexibla timbud.
Precis som många av er semesterfirare har elmarknaden tagit paus och gått till stranden. Och det är först om vädret ändrar sig som semesterfiraren reser sig från solstolen och tar tag i något som man kanske skjutit på ett tag. Nä jag skall inte överdriva men just nu sker inte jättemycket på elmarknaden och det är helt vädret som styr aktiviteten.
Som producent har senaste årens utveckling på elpriset inte varit speciellt gynnande. Som följd av ökad produktion av mer miljövänliga energislag som vind och solkraft och minskad efterfrågan på el i finanskrisens spår har priset konsekvent varit fallande senaste åren. Ni kan läsa mer om detta i ett tidigare inlägg från 5 juni.
Det märks tydligt på elmarknaden när det är semestertider, låga volymer omsätts och rörelserna är små. Så brukar det låta när vi skriver om elmarknaden under semestern, men inte idag.
Under det senaste kvartalet kom spotpriset konstant in högre än vad både traders (mätt som att veckokontraktet stängde lägre än vad det genomsnittliga spotpriset blev) och analytiker (mätt som estimat jämfört med genomsnittligt spotpris) trodde. Jag har därför roat mig med att sammanställa en graf som sätter in detta i ett historiskt perspektiv.
Det azoriska högtrycket har under en tid legat stadigt över brittiska öarna. Och om någon reflekterade över det vackra vädret för Wimbeldon-turneringen under veckan som gick är positionen på detta högtryck anledningen till det.
Det märks att vi befinner oss i inledningen av sommarens stora semesterperiod. Omsättningen på elbörsen har sjunkit drastiskt de senaste dagarna.
Klimatologiskt sett har vi i juni ett värmehögtryck över Ryssland och ett högtryck omkring 30N över Atlanten. Europa påverkas starkt av maritima förhållanden. Det långvariga vackra sommarvädret får vi då ett högtryck sträcker sig in över oss och tvingar lågtrycken att ta en bana omkring oss. Ett välkänt begrepp är ryssvärme, då högtrycket i öst tvingar undan lågtrycken från väst.
Nästa vecka är det omröstning i Europaparlamentet gällande det reviderade förslaget om backloading av utsläppsrätter. Backloadingen innebär att man drar undan (inte auktionerar ut) 900 milj. utsläppsrätter under de kommande åren för att sedan föra tillbaka dem till marknaden vid ett senare tillfälle.
