Faktum är att konsumenter de senaste 8 åren inte kunnat binda sina elpriser på bättre nivåer än just i år. Med tanke på att vi står med vintern för dörren och vi fortfarande inte har en aning hur kall eller torr som vintern faktiskt riskerar att bli, så är det svårt att argumentera mot att binda sitt elpris på dessa historiskt låga nivåer.
Den fysiska handeln av el vid extrem blåst är inte helt okomplicerad av flera anledningar. Det är prognosarbetet som får sig lite extra utmaningar utöver normala besvärligheter. Vindkraften bidrar med sin del i form av stor produktionsvolym att planera in vid rätt tidpunkt.
DinEl uppmanar företag, organisationer och privatpersoner som har spännande, energismarta idéer de vill förverkliga att ta chansen och söka medel hos DinEl Miljöfond. Sista datumet för ansökan är 15 februari. Utdelningen av stipendierna på sammanlagt 500.000 kronor kommer ske under våren.
I det läge vi befinner oss i för tillfället vad gäller hydrobalansen så är väderprognoserna av central betydelse för utvecklingen av priserna. Så länge som underskottet i hydrologin krymper finns det utrymme för fortsatt prisfall medan skulle ett högtryck dra in över Skandinavien så vänder marknaden raskt och höjer terminspriserna igen.
Vi kom in denna vecka med prognoser som visade på en torr och kall inledning av december månad. Marknaden går som vanligt händelserna i förväg och prisade in ett blockerande högtryck genom att trycka på köpknappen. Hade utfallet blivit fortsatt högtryck hade underskottet i hydrobalansen blivit ytterligare ansträngt och det var detta marknaden prisade in.
Marknaden dras med överskott på över 10 miljoner certifikat och orsaken är framförallt den raska utbyggnadstakten av förnyelsebart. På senare år kan vi se ett trendbrott i elcertifikatmarknaden där successiv uppbyggnad av ett överskott ersatts av en situation där vi sakta tär på reserverna. Trots detta så är det inte någon dramatisk förändring på balansen mellan utbud och efterfrågan i systemet.
För oktober månad kan nu noteras att vad Svenska Kraftnät kallar ”schablonavräkningspris” är lägre i Sveriges sydligaste elområde än i grannområdet i norr. Skillnaden är marginell (0,2 kr/MWh) men förhållandet mellan de två områdena är fortfarande intressant då det omvända är vanligare förekommande.
Framöver ser vi fortsatt fokus på väderutvecklingen, kortsiktigt stora prisrörelser på både upp och nedsidan är möjliga beroende på hur vädret utvecklar sig. Förutsatt normalt väder och god tillgänglighet på kärnkraften ser vi goda förutsättningar för fortsatt låga elpriser. Prisnivån är historiskt låg och den försiktige konsumenten kan med fördel passa på att binda sitt elpris.
Det är mycket nederbörd som levererats sedan början av oktober månad fram till nu och under samma period har hydrobalansen stärkts vilket har fått elterminerna att falla på bred front. Sett framåt så är det fortsatt ostadigt väder som gäller med växlande nederbördsmängder. Perioden inleds med några torra dagar i framkant för att sedan övergå i betydligt mer nederbörd igen.
För min analys innebär detta att jag är förhållandevis neutral för de korta kontrakten (<6m), där vädret kommer att bestämma den fortsatta prisriktningen. För de längre kontrakten (>6m) tycker jag emellertid att risk/reward, även efter detta kraftiga prisfall, ligger på nedsidan.
Med höstens väder ser vi nu en snabb förändring i prisvariationerna över dygnets 24 timmar. Från stora skillnader under dygnet med höga och osäkra elpriser tidig morgon (8-10) och sen eftermiddag (19-20) så sent som igår, så har auktionen för imorgon resulterat i en jämnare prisfördelning. Av detta kan utläsas att vi går mot ett stabilare prisläge med mindre sannolikhet för effektbrist.
På ren instinkt så stiger priserna på utsläppsrätter och sedan följer både tyska och nordiska elterminer efter. Så summan av dagens utveckling är att de korta kontrakten (månaderna och närmsta kvartalet) är ned på de våta väderutsikterna medan de längre kontrakten (årskontrakten) är upp på dagen på återhämtning i kolpriset från tidigare bottennotering och stigande priser på CO2.
Efter en torr sommar med små nederbördsmängder har hösten inletts på samma sätt. Den så viktiga hydrobalansen försämras och allt eftersom underskottet växter, stiger priset på elterminerna på nordiska elbörsen. Vattenkraften bidrog med nästan 50 % av all elproduktion i Norden under 2012 vilket visar dess betydelse och dessutom förklarar energimarknadens intresse för vädret och dess utveckling.
Idag sjönk dock våra svenska priser till ett snitt på 35 öre/KWh jämfört med gårdagens 40 öre/KWh, vilket till största delen beror på att Oskarshamnsverkets reaktor O3 nått nästan full effekt. Detta är då fortfarande dyrare än priset i Oslos elområde som idag ligger på 33 öre/KWh vilket betyder att vi trots O3 skulle vilja importera mer kraft från grannarna i väst än vad som är möjligt.
Den 1:a september på kvällen så trippade O3:an – Sveriges enskilt största reaktor mätt i installerad effekt (1400 MW). Ett ventilproblem utlöste en automatisk avstängning av reaktorn. Efter detta så har 3 misslyckade försök till återstart gjorts så har de äntligen lyckats. Den 25:e påbörjades elleveransen igen med en gradvis effektökning fram till kvällen imorgon den 27:e.
Det finns egentligen inga bra fundamentala argument för den senaste tidens elprisstegring. De tyska priserna har bara gått upp 1 EUR/MWh över perioden medan det nordiska kontraktet för Yr-14 gått upp 2 EUR/MWh. Under de senaste 5 åren har priset aldrig varit högre i förhållande marginalkostnad kol än nu. Är det rimligt med tanke på att hydrologin faktiskt bara är 5-10 TWh från en balans?
Kommer ni ihåg den ”Nya ekonomin”? Den gick ut på att förlustbringande IT-bolag kunde motivera sina höga aktiekurser i slutet av 90-talet baserat på att de hade en så extremt unik affärsidé och/eller affärsmodell, trots att det skulle dröja många år innan företagen skulle gå i vinst.
Efterfrågeflexibilitet på den svenska elmarknaden är något som diskuteras flitigt både politiskt och inom branschen. Men vad är efterfrågeflexibilitet för något? Det handlar i grunden om att flytta förbrukning från dyra till de billiga timmarna och därmed lindra pristopparna som kan uppstå i samband med vinter eller kärnkraftsbrist eller en kombination de av bägge.
Då var det måndag igen och dags för elmarknaden att öppna handeln efter helgen. När vi lämnade i fredags så var prognoserna överlag blöta och men det ändrades under helgen. Nu visar prognoserna på ett betydligt mer högtrycksbetonat väder. Sett ur ett nederbördsperspektiv så var det då inte konstigt att börsen öppnade 0,85 EUR/MWh upp från stängningskurs för att sedan fortsätta klättra vidare.
Hur man bäst presenterar vädret är inte alls enkelt som man skulle kunna tro. Utöver matematik, fysik och prognosmeteorologi får man som meteorologistudent också lära sig väderspråket som till exempel innebär att skilja mellan att beskriva vädret som ”svalt” eller som ”kallt”, beroende på hur det upplevs av den som lyssnar till prognosen. Det är en svår balansgång.